Hejhejhejhejhej
Hallå på er där hemma!
Dags för en liten skrivstund igen. Gjorde en liten (läses lång) video, men tvekar på att lägga upp den här ändå haha. Ibland gör jag det faktiskt, bara sitta och prata om hur saker känns för tillfället. Kan vara kul att titta på senare när man klarat av ett helt år så här. Btw, har jag börjat lesba när jag pratar på svenska? Tycker nääästan dett låter som det haha. Sen är det skönt när man inte orkar skriva ner allt man känner haha. För det är ju så det här året... känslosamt?
Så... vad ville jag få ner i det här inlägget?
Var väl någon vecka sedan jag skrev, när jag freakade ut för att jag skulle träffa min pappa! Och ja, det gjorde jag ju faktist! Vi hade det hur mysigt som helst! Jag åkte direkt efter skolan till Zürich, där vi skulle spendera en natt och en dag. Släpade på mina skidor, som jag redan fått släpa uppför hela höjden till min skola, och sen nu ned igen. PLus min lilla resväska. Skidorna skulle pappa ta med sig hem till Sverige ^^
Så jag checkar in på hotellet och väntade typ i nån timma på att pappa skulle komma, fick hjälp av en som jobbade där med packningen, tog lite bilder på det fina rummet och bara gick runt i cirklar. JAg var på nåt sätt spänd att träffa honom... undrade hur det skulle bli. Så i alla fall knackar det på dörren, jag öppnar, och där står MIN PAPPA! Som jag inte sett på 7 månader. En himla häftig känsla. Så blev massa kramar!
Hotel-rummet
Så vi gick ut på fin restaurang på kvällen, åt god italiensk mat! Sen en promenad längs floden och inne i staden!
Dagen efter vaknade vi och beställde frukost på sängen. Mysigt! Efter det så gick vi ut på stan. Vi gick en promenad, åkte upp på ett utkiksberg och sedan blev det en runda på stan. Till lunch blev det fundue! Det konstigaste var nog när vi skulle säga hejdå. Han skulle hem... jag skulle hem... men inte till samma ställe! Tågresan satt jag och grät, en snäll student framför mig bjöd mig på godis. Haha snällt. (Vad är det med Schweiz egentligen, nu är det andra gången på bara nåra veckor som nån random person på tåget bjuder mig på godis på tåget! Sist var det liksom en man som var påväg hem från jobbet, så plockar han plötsligt fram en chokladask och frågar om jag vill ha! Hahah tycker det är lite roligt.. Inte som att jag bjuder alla som sitter runt mig om jag sitter och äter på nåt.. :P ) I alla fall. Onsdag gömde jag mig på toaletten typ och grät. Det bara blir så, det går inte att hindra. Men sen efter det så har det gått vidare. Bara att jag jst nu tycker att dagarna går snigellångsamt!
Jag och min pappa på Uetliberg!
Jaa, det var en riktigt härlig dag! Nu när man har fått en blick av verkligenheten, blivit påmind lite sådär, så tycker jag att tre månader som åtrstår känns som jääätteeeelåååång tid. Men men. Det kommer ju gå snabbt.
Är det inte konstigt med tid? Den kan gå snabbt, det kan gå långsamt, och ändå är det samma tid vi snackar om?
Nu: Dusch. Efter: Sova!
Puss, ha det bra! ♥
Dags för en liten skrivstund igen. Gjorde en liten (läses lång) video, men tvekar på att lägga upp den här ändå haha. Ibland gör jag det faktiskt, bara sitta och prata om hur saker känns för tillfället. Kan vara kul att titta på senare när man klarat av ett helt år så här. Btw, har jag börjat lesba när jag pratar på svenska? Tycker nääästan dett låter som det haha. Sen är det skönt när man inte orkar skriva ner allt man känner haha. För det är ju så det här året... känslosamt?
Så... vad ville jag få ner i det här inlägget?
Var väl någon vecka sedan jag skrev, när jag freakade ut för att jag skulle träffa min pappa! Och ja, det gjorde jag ju faktist! Vi hade det hur mysigt som helst! Jag åkte direkt efter skolan till Zürich, där vi skulle spendera en natt och en dag. Släpade på mina skidor, som jag redan fått släpa uppför hela höjden till min skola, och sen nu ned igen. PLus min lilla resväska. Skidorna skulle pappa ta med sig hem till Sverige ^^
Så jag checkar in på hotellet och väntade typ i nån timma på att pappa skulle komma, fick hjälp av en som jobbade där med packningen, tog lite bilder på det fina rummet och bara gick runt i cirklar. JAg var på nåt sätt spänd att träffa honom... undrade hur det skulle bli. Så i alla fall knackar det på dörren, jag öppnar, och där står MIN PAPPA! Som jag inte sett på 7 månader. En himla häftig känsla. Så blev massa kramar!
Hotel-rummet
Så vi gick ut på fin restaurang på kvällen, åt god italiensk mat! Sen en promenad längs floden och inne i staden!
Dagen efter vaknade vi och beställde frukost på sängen. Mysigt! Efter det så gick vi ut på stan. Vi gick en promenad, åkte upp på ett utkiksberg och sedan blev det en runda på stan. Till lunch blev det fundue! Det konstigaste var nog när vi skulle säga hejdå. Han skulle hem... jag skulle hem... men inte till samma ställe! Tågresan satt jag och grät, en snäll student framför mig bjöd mig på godis. Haha snällt. (Vad är det med Schweiz egentligen, nu är det andra gången på bara nåra veckor som nån random person på tåget bjuder mig på godis på tåget! Sist var det liksom en man som var påväg hem från jobbet, så plockar han plötsligt fram en chokladask och frågar om jag vill ha! Hahah tycker det är lite roligt.. Inte som att jag bjuder alla som sitter runt mig om jag sitter och äter på nåt.. :P ) I alla fall. Onsdag gömde jag mig på toaletten typ och grät. Det bara blir så, det går inte att hindra. Men sen efter det så har det gått vidare. Bara att jag jst nu tycker att dagarna går snigellångsamt!
Jag och min pappa på Uetliberg!
Jaa, det var en riktigt härlig dag! Nu när man har fått en blick av verkligenheten, blivit påmind lite sådär, så tycker jag att tre månader som åtrstår känns som jääätteeeelåååång tid. Men men. Det kommer ju gå snabbt.
Är det inte konstigt med tid? Den kan gå snabbt, det kan gå långsamt, och ändå är det samma tid vi snackar om?
Nu: Dusch. Efter: Sova!
Puss, ha det bra! ♥
Kommentarer
Trackback
