The Last Night....
Yes.... sitter här... i ett tomt rum... fyllt av flyttkartonger och min säng.. typ...
Usch. Det känns så stört. Så fel. Samtidigt vill jag inte klaga för mycket för jag vill inte lägga över sånt på andra, men ändå..... Har så otroligt många minnen härifrån. Hela mn uppväxt liksom. Och nu ska jag flytta till nåt ställe jag inte ens vill till! Är inte det bara fel?! Men jag har ju exakt ingenting att säga till om. Allting är ju klart nu.
Nån hjälp mig se nåt positivt i det här?!
Vet inte om jag vill gå och lägga mig ikväll... även om jag vet att jag måste. Kommer ju inte klara morrondan annars! Får se om jag kommer till skolan eller om jag kommer behövas som hjälp vid flytten.
Asså det känns så sjukt!! Inte gå samma väg hem från tåget, inte komma hem till samma hemmadoft och samma trädgård. Aldrig mer. För några andra ska bo här i stället... Vafaan.... Det är mitt barndomshem!!
Men men, Inget att göra åt.
Älskade lilla du.. jag vet att det kan kännas jobbigt, men tänk på det som en ny chans att uppleva nåt som kanske är fantastiskt, se det som en möjlighet, en förändring som kanske kan leda till något bra? Kanske bor det nån superhet kille next door..? ;) heheh jk men försök se det positiva :) Du har ju alltid oss kvar, dina vänner <3 Vi finns alltid här, även om jag råkar vara "17 timmar med flyg-bort". Älskar dej sötnöt <3 alltid
Hehhe glömde skriva att den där sista kommentaren va från mig :)
