Pauline's krypin

Jag kan inte förstå att det kan vara så svårt att släppa taget om någon.
Att det kan göra så ont att tänka någons namn.
Känslan av att bara kunna spola tillbaka tiden.
Ångesten över att jag kanske inte gjorde tillräckligt.
Att du nu lämnat mig föralltid?
Har du det?
För jag kommer aldrig kunna glömma dig.
Du har liksom etsat dig fast i min hjärna.
Jag har inte varit den bästa på att bevara det vi hade.
Men jag anade inte att det kunde göra så ont.
Så ont av tanken att kanske aldrig få se dig igen.
Tanken av att allt vi sa,
Alla löften.
Att allt är som bortblåst.
Hur ska jag någonsin få dig att förstå?

♥